Enkät om Europa 2020. Vad händer på fältet?

EU:s regionkommitté bjuder in lokala och regionala myndigheter att delta i en studie om hur de berörs av och involveras i genomförandet av Europa 2020-strategin.

Enkäten hittar du här

Europeiska kommissionens samråd från generaldirektoratet Inre marknaden, gällande att främja privata investeringsfonder som stöd för företag med sociala mål har inletts. Samrådet pågår mellan den 14 juli och den 14 september 2011.

Generaldirektoratet för den inre marknaden har påpekat att det är av vikt att identifiera vad socialt entreprenörskap är och att arbeta för att bättre kunna möta dess behov inom EU. Utifrån detta skapades ett ”Social Business Initiative” som ska omfatta åtgärder för att skapa en gynnsam miljö för utveckling av sociala investeringsfonder och för vidareutveckling av socialt entrenörskap inom EU.

Samrådet fokuserar på frågor som rör definitionen av ”social businesses” (företag med sociala mål), hinder som kan uppstå när det gäller finansiering, men också återkoppling på möjliga lösningar för att stödja sociala företag genom investeringar från individer genom investeringsfonder. Investeringsfonder är en etablerad form för att sammanföra investerare och de som söker medel för sin verksamhet. Det kan dock finnas hinder på marknaden kring att stödja företag med sociala mål på detta sätt på grund av organisationsformen och på grund av de regler och förordningar som finns kring investeringsfonder.

Alla medborgare och organisationer är välkomna att lämna sitt bidrag till samrådet. Man ser gärna även att sociala företag, producenter och distributörer av investeringsfonder och andra finansiärer och andra institutioner, nätverk och organisationer involverade i sociala frågor, och intresserade av social ekonomi och sociala investeringar på både lokal, regional och nationell nivå lämnar sitt bidrag till samrådet.

För mer information och för att lämna ditt bidrag klicka här

ESF-rådet upphandlar utvecklingsprojekt som inriktar sig på att förändra och förbättra utbildningssystemen så att färre unga kvinnor och män hamnar i utanförskap, så kallade drop-outs.

Ett antal rapporter och betänkanden har de senaste åren uppmärksammat situationen för unga kvinnor och män. Denna grupp har generellt låg utbildningsnivå eller bristfälliga kunskaper i ett flertal kärnämnen.

Här kan även finnas ungdomar med funktions-nedsättningar och de som har en historia med eller befinner sig i missbruk och kriminalitet. En majoritet är män. Situationen är snarlik i hela EU.

Projekten ska bestå av stödinsatser riktade till unga kvinnor och män, 16 år och äldre, som inte har fullföljt sin skolgång och riskerar utanförskap. Insatserna ska innehålla metodutveckling som ska implementeras i reguljär verksamhet.

Det är viktigt med representation från målgruppen och relevanta samverkansaktörer i utvecklingsarbetet.

Allt material om upphandlingen finns på Allego. Skapa ett eget konto för inloggning för att få tillgång till förfrågningsunderlag.

På Allego kan man också få hjälp och ställa frågor om upphandlingen. ESF-rådets kontaktpersoner för denna upphandling är:

Nardin Crisbi. 08-579 171 16
Sven Jansson. 08-579 171 14

Anbudsgivare kan också ta kontakt med oss eller ESF Processtöd i respektive region.

The Directorate-General Employment, Social Affairs och Inclusion inledde ett offentligt samråd om möjliga framtida initiativ för tillämpningen av EU: s regler om fri rörlighet för arbetstagare.

Syftet med samrådet är att bedöma hur man bäst säkerställer skyddet av rätten till fri rörlighet för arbetstagare samt bidrar till att undanröja hinder.

Europeiska kommissionen önskar få in synpunkter från berörda aktörer och medborgare för eventuella framtida initiativ och åtgärder i detta avseende.

Samrådet kommer att vara öppet fram till den 12 augusti 2011.

För fjärde gången i rad kommer Generator Sverige att samla regionala intressenter för en tvådagarskonferens om hur regioner kan dra nytta av och stödja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna. Konferensen kommer att äga rum i Norrköping 15-16 november och kommer för första gången att hållas enbart på engelska.

Konferensenprogrammet är under utveckling och mer information kommer att dyka upp här under de kommande månaderna. Men markera datumen ändå!

The Co-operative Group i Storbritannien fick hjälp av Bob Dylan i syfte att sprida kooperationens värderingar. Detta är faktiskt första gången någonsin som singer/songwritern har givit tillstånd till användande av hans klassiska låt "Blowin' in the Wind" i en tv-annons i Storbritannien.

Den brittiska VD:n för Columbia Records, som representerade Dylan i Co-operative affären sa att "Beslutet att göra detta med Co-operative och "Blowin' in the Wind" visar en vilja att omfamna nya sätt att nå en ny publik genom en etisk och rättvis handelsorganisation."

Kolla in den fullständiga versionen av The Co-operative Groups reklamfilm nedan!

Den Internationella kooperativa alliansen arrangerar den tredje globala mässan för den kooperativa rörelsen: ICA ExpoCoop 31 oktober - 2 november 2012 i Manchester, Storbritannien.

Presentation
ICA EXPOCOOP - The World Co-operatives Exhibition - är en milstolpe i vår strävan att främja kooperativ verksamhet samt att skapa en större synlighet för kooperativ huvudfokus på mat, dryck och produkter. Mässan ger deltagarna en förstärkning av den kooperativa imagen och ger affärsmöjligheter och kommersiella fördelar. I syfte att samla världens mest kända kooperativ i ett enda rum, uppmuntrar rörelsens viktigaste mässa sektorns export och import genom att attrahera en mycket kvalificerad publik intresserade av deras produkter.

“ICA ExpoCoop 2012 ger oss ett tillfälle att främja den kooperativa rörelsen och den kooperativa handeln. Vi uppmuntrar kooperativ och deras organisationer att delta i denna mässa, för vi tror att det kommer att dra till sig uppmärksamhet till kvaliteten på våra produkter och tjänster och kommer att visa den kommersiella styrkan i den kooperativa rörelsen och dess förmåga att göra konkurrenskraftiga affärer” - Dame Pauline Green Ordförande ICA

Läs mer om den kommande mässan här

Serus Linköping expanderar, nu söker vi en driven projektutvecklare som vill växa tillsammans med oss. Arbetet innebär att du tillsammans med verksamhetsledaren och övrig personal planerar samt genomför projekt och bistår i externa uppdrag av olika slag. Arbetsuppgifterna innefattar främst processtöd, projektskrivning, analys och utvärdering. Vi vill att du som söker ska dela SERUS värderingar samt vara driftig och initiativrik kring utveckling av verksamhet och nätverksbyggande. För mer information om tjänsten är du välkommen att läsa vidare på serus.se, klicka dig in på “om Serus”.

Co-operatives Fortnight är den årliga kampanjen från den brittiska kooperativa sektorn. Den syftar till att öka medvetenheten om hur kooperativen erbjuder ett sätt att göra affärer på där anställda, kunder och invånare har lika mycket att säga till om.

Under 2010 mobiliserades hela den kooperativa rörelsen vid den första “Co-operatives Fortnight”. Kampanjen fick 2,3 miljoner människor involverade, ca 70.000 var aktiva på nätet och mediabevakningen nådde över 43 miljoner människor.

Ojämlikheten i Storbrittanien är den högsta sedan mätningarna började: 50% av befolkningen äger bara 1% av förmögenheten. De rikaste 10 procenten av har 100 gånger mer välstånd än dom 10 procent med lägst inkomst. Därför genomfördes förra året “Co-operatives Fortnight”.

The 2011 Fortnight kommer att äga rum mellan 25 - 9 juli med temat “Yours to share” som representerar den demokratiska vinstdelningen som kännetecknar kooperativ. För att visa hur kooperativen arbetar, siktar Co-operatives UK på att få 100,000 namnunderskrifter i en namninsamling för att visa på delaktigheten i kooperativen som en manifestation för att minska klyftorna mellan rika och fattiga.

Läs mer här och här

Tillsammans blir vi starkare!

Kampanjsidan om SOUL (Sociala ekonomins organisationer i Utveckling och Lärande) har nu öppnat! Klicka här för att se sidan.

Europa är unikt. Det är den enda stormakten i världen som uttalat och strategiskt arbetar med social marknadsekonomi. Det innebär att balansen mellan ekonomi, miljö och sociala välfärdsfrågor spelar lika stor roll. Detta märks inte minst i EUs nya tillväxtstrategi, Europa 2020, som poängterar vikten av smart, hållbar tillväxt för alla. En tydlig balans mellan teknisk, grön och social innovation. Europas sociala modell är inte en modell, inte primärt social, men en unik vision om att vi blir konkurrenskraftiga endast om vi lyckas bygga ett jämlikt och miljöneutralt samhälle för nuvarande och framtida generationer. Denna strävan visar sig tydligast genom de stora insatserna för social sammanhållning, där rika länder och regioner av solidaritetsskäl finansierar utvecklingsinsatser i fattigare länder och regioner. Genom öppna samordningsmetoden ska vi överbygga hinder och det europeiska medborgarskapet innebär lika rättigheter oavsett var i Europa man är född eller befinner sig.

Ingen kan motsäga att detta har skett och gett resultat. Oftast lyftes förr länder som Irland, Spanien, Portugal och Grekland fram som goda exempel på att denna Europeiska solidaritet fungerar. Tonen är annorlunda idag där EU ledarnas delegationsresor till Dublin för att titta på hur bra EU medel spenderats har bytts ut till kravförsedda rekommenderade brevleveranser om hur det nationella underskottet måste hanteras. Vad gick fel?

Det är lätt att skylla EUs ledare för att vara saktfärdiga och skylla på USA under krisen istället för att proaktivt undvika krisen i Grekland. Jag håller med om att det tog lite för lång tid att komma fram med en lösning på den finansiella krisen och visst innebar denna tvekan att privata makters spekulation sattes igång. Men vi måste också förstå att en av pelarna som eurosamarbetet är uppbyggt på är principen om ”inga räddningspaket”. Som vi alla vet övergavs denna princip och det är det som leder mig till den egentliga frågan i denna artikel.

Solidaritet kommer av latinets solidum, vilket betyder hela summan. Det handlar alltså om att gemensamt, utan egenintresse ta ansvar för något (i detta fall att Europa ska komma på fötterna igen). Därför tycker jag att det är lika irriterande att Finland funderar på den ekonomiska vinsten av lån till Portugal som att människor i Grekland inte vill förstå att levnadsstandarden måste förändras då det sätt de levt på tidigare skapade denna statsskuld. Solidaritet är gemensamt ansvar, och i detta fall av både långivare och låntagare.

Men om vi nu ser på det från en EU nivå måste jag även ifrågasätta metoden som används. Tar vi Portugal som exempel (eftersom det är mest aktuellt nu) handlar det om 78 (116) miljarder euro, vilket motsvarar närmare 50% av Portugals BNP 2010 och som kommer att öka Portugals statsskuld till otroliga 120% av BNP. För alla länder jag nämner ovan kommer stadsskulden i procent av BNP vara högre i slutet av 2012 än när den finansiella krisen hade sin topp. Hela detta synsätt baseras på tron att det handlar om något temporärt och att genom nationella reformer och större krav kommer länderna i fråga att återgå till normal social marknadsekonomi. Om svaret från medborgarna i dessa länder blir samma som i Grekland kommer hela Europa falla samman. Att jag hävdar detta är för att hela denna lånekarusellen bygger på pyramidspelsprincipen. Idag finansieras ”gamla” långivare av dessa nya lån. När det nu uppdagas att Greklands medborgare inte alls är redo att offra välfärd kortsiktigt för framtida generationer, kommer dessa lån att föras över till eurosamarbetets medlemsstater och internationella organisationer. Det stora problemet i offentligt finansierade pyramidspel är att, till skillnad från privata som kollapsar när kapitalet tryter, det pågår så länge den politiska viljan finns. Med detta perspektiv kan statsskulderna öka utan hypotetiska gränser. Eller? Jag tycker att hårdare krav på statsfinanserna och offentliga utgifter som också följs och kommuniceras till medborgare behövs. Solidariteten måste också finnas hos medborgarna i de länder som tar emot räddningspaketen för att visa på en vilja att faktiskt lösa finanskrisen. För som det ser ut just nu är pyramidspelet på väg att skena, med ett enda resultat; att framtida generationer och skattebetalare får bekosta den välfärd vi har idag.

För mig är det ett politiskt beslut med tre alternativ; - antingen sker en stor förändringsbild så återhämtningen i de drabbade länderna tydligt visar på positiv utveckling med dubbelsidig gemensam solidaritet mellan låntagare och långivare - eller inse verkligheten och acceptera en skuldsanering i de drabbade länderna - eller vänta in kollapsen genom nya lån och föra över problemet på framtida generationer.

Ansvaret är inte Finlands, men de är en av flera som borde se lite bredare på den situation som fört EU samarbetet från att fokusera social marknadsekonomi till planerad kapitalistisk ekonomi utan framtidstro.

Av Gordon Hahn Verksamhetsledare SERUS

Fördelning av 80 miljoner till kommersiell service. Alla län kommer att få del av de 80 extra miljonerna till kommersiell service.

Hur mycket varje län får framgår av Tillväxtverkets fördelningsmodell, som nu är beslutad. Modellen bygger främst på statistik om tillgänglighet till kommersiell service.

Medlen ska användas till insatser för att stärka bland annat butiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse i gles- och landsbygder samt för att utveckla nya innovativa servicelösningar i dessa områden. Insatserna ska genomföras inom ramen för de regionala serviceprogrammen.

Regeringen har avsatt 80 miljoner för dessa ändamål 2011-2014 (20 miljoner per år). Pengarna kommer att betalas ut till länen via Tillväxtverket. Därefter gör länen sina egna prioriteringar av medlen. Jämtland har tilldelats 2 269 512 kr per år med en total summa av 9 078 048 kr under perioden 2011-2014.

Läs mer om fördelningsmodellen och hur mycket pengar som fördelas till varje län på Tillväxtverkets hemsida